Tröttheten tar över min kropp. Tio timmars sömn hjälper inte längre, jag är uppäten. Glädjen känns långt borta som också mycket annat. Viktiga saker som gör min förvirring om möjligt - större. Så stor att tveksamheter om det ena svalnar och leder till det andra. Vad är det andra egentligen, vad har inbillningen gjort med de klara förnuftiga gångarna och besluten?
Fokusera på jobbet. Var glad. Le. Ingen ser då. Under ytan. Hur det bubblar i dig. Virrvarvet av känslor och allt bara blir till en smet. För ned som en pannkaka gick fort, över en natt.